Den här dagen hade vi planen att åka mot Åretrakten för att ställa husvagnen på camping och sedan åka mot Håckrendammen. Där hade jag listat ut att en stor sten, med ett minnesplakat skulle finnas. Stenen var med på en bild av min morfar som jag fått för några år sedan när mormor gått bort. Efter mycket detektivarbete hade jag kommit fram till att stenen skulle finnas vid Håckrenlägret nära Sällsjön. Min mamma och pappa var där för något eller några år sedan och stenen stod mycket riktigt vid den jättelika kraftverksdammen.
Vi tog västra vägen vid Storsjön och kom fram till att vi skulle vara tidigt på plats vid Ristafallet, där vi tänkt ställa husvagnen. Efter en snabb koll på kartan och lite kikande på Google maps så beslutade vi oss för att ta en annan väg till Håckrenlägret än först tänkt. Så vi svängde av landsvägen i Hallen och fick åka grusväg rakt västerut innan vi svängde in över fördämningen vid kraftverket vid Håckrenmagasinet. Det är lite läskigt att åka på en fördämning så där. Man har ju sett alltför många filmer där dammar brister och ödelägger allt i sin väg.
När dammen väl var passerad, så stod stenen där på vägkanten. Den bild jag haft av den stämde inte riktigt och stenen kan inte haft samma plats när min morfar var där för många år sedan. Vi fotade lite och åkte vidare till dammens strand för att äta lunch. Vil lunchade en lång stund, badade fötterna i den iskalla dammen och begav oss vidare mot Åre, för att fortsätta mot Norge. Tyckte inte det fanns anledning att göra ett stopp till i Sverige, utan ville vidare.
Vid gränsen i Storlien stannade vi för att köpa oss en varsin glass och se vad gränshandeln hade att erbjuda. Det blev ett helt gäng med godissnablar från Malaco och lite annat smått och gott. Rullade sedan vidare genom Stjördalen i Norge mot Trondheim. Innan dalgången tog slut slog vi läger på Sona camping invid älven. Betalade runt 300 kronor för campingtomt med el för natten. Mycket prisvärt, speciellt nu när valutorna inte skiljer sig åt speciellt mycket.
