Snart har halva september gått. Just nu försvinner tiden lite för snabbt. Sen är jag ingen höst människa. Tycker det är rätt jobbigt nu när vi går mot mörkare tider. Sitter mest och drömmer om ett liv någon annanstans, på ett ställe med ett mer behagligt klimat. Vart, vet jag inte. När, vet jag inte. När jag blir stor ska jag göra som flyttfåglarna, dra söderut under vår mest mörka period.
Kommer på att det är dags att se över mina investeringar. Är många år sedan jag påbörjade vägen mot att gå i pension vid 55 års ålder. Tiden rinner iväg även där. Jag är lite efter mitt mål, per år, men inte långt efter. De senaste årens turbulens på världsmarknaden har ju bidragit en del till ouppnådda mål. Jag får helt enkelt gå in och placera lite mer varje månad.
Sen har ju sommarens resa bidragit med sitt. Den gjordes helt med avkastning från investerade medel. Utan det hade det inte varit möjligt att genomföra densamma. Att leva nu är så otroligt viktigt. Vi vet att vi har just den här dagen. Om morgondagen och framtiden vet vi ingenting. Däremot behöver vi ju även förbereda för att leva riktigt länge. En fin balansgång det där.
Kanske är det jag ska dela med mig mer av, mina tankar kring balansen mellan att leva nu och förbereda för att leva länge. Det är några viktigt hörnstenar jag lutar mig mot där. Jag ber att få återkomma om det.
Såna här inlägg gillar jag. För att jag kan noll själv och vill också gå i pension som 55-åring. Hinner jag om jag börjar nu? ❤️ 😁
Kanske. Det beror ju på hur mycket du är villig att riskera. Sen har det ju inte så stor betydelse om man är i mål vid 55 år. Tar det till 56 eller 60, så är ju det ändå bättre än 65 eller 70 😉
Hur stort kapital tänker du att man behöver ha för att gå i mål? Går man tex vid 55 tjänar man ju ingen mer tjänstepension fram till att det är dags att plocka ut från de kontona. Tänker du att du fortsätter spara även då eller blir avkastningen såpass att det fortsätter öka ”av sig själv” 🤷🏼♀️🫣
Den får vi spåna på över en kopp kaffe😉