Det är snart, mycket snart, bara en vecka kvar tills säsongen drar igång 2023. Tävlingssäsongen alltså. Cyklingssäsongen har ju dragit igång sedan länge. De senaste sex månaderna har jag förberett mig för det som komma skall. Känner jag mig förberedd? Nej, inte det minsta. Tror mig vara i mycket bättre form än för ett år sedan den här tiden, men det känns verkligen inte så. Har inte fått helt bukt med mitt ryggbekymmer. Det gör fortfarande ont ibland när jag cyklar. Jag tränar fortfarande flitigt för att ryggen ska hålla så långt som möjligt. Har varit hos sjukgymnast och naprapat och tränat många timmar på gymmet. Jag som i princip aldrig tränat på gym tidigare har vant mig vid det och ser till och med fram mot att åka dit.
Jag kikar dagligen på listan över anmälda till Billingeracet. Det tillkommer deltagare varje dag nu. Det är bra många fler än förra året. Så himla kul! I min klass, D 40, är det i skrivande stund nio anmälda. Jag har inte anmält mig än och en tjej har skadat sig och kommer inte kunna starta, så det kommer variera lite från nu. Allt som allt är just nu 450 anmälda till samtliga klasser och sträckor. Får se hur många vi blir som står på start nästa lördag.
Får se om jag står på start. Hoppas det, men just nu har jag lite ont i halsen. Vet inte om det är förkylning efter turer till både Karlstad och Örebro, samt jobbet då, eller om det är efter ansträngning igår. Sprang intervaller i Nobelspåret igår. Eftersom jag är ovan att springa blev jag rätt flåsig. Det kan bidra till att det river lite i halsen idag. Det är ytligt kan man säga, ömmar i slemhinnan. Blir en vilodag idag för att se vart det barkar iväg. Tror ändå att löpningen är bra för mina ryggbesvär. Har även ont/är stel i en höft. Då är det nog bra att springa, så jag får sträcka ut den lite. Annars sitter jag ju mest hela dagarna, vilket inte är bra vare sig för höfter eller ryggar.
Nåja, bjuder på en liten tillbakablick på förra årets försök till att vara en Långloppa.