Jag har en grundfilosofi. I alla fall när det kommer till det som jag pysslar med på min fritid. Grunden i det mesta som jag gör är att det ska vara kul.
Vad finns det för mening med att göra något om det inte är roligt? Jag cyklar för att det ger mig något. Jag mår bra och jag har roligt på vägen. Ibland vill jag cykla själv, ibland med andra. Ibland vill jag cykla på väg, oftast vill jag cykla i skogen, eller i alla fall kombinera vägen med en hel del skog.
Att ligga och mata exempelvis väg, bara för att det skulle vara “bra” är inte riktigt min stil. Jag kan ta vägen, om det leder mig någonstans där jag vill cykla. Exempelvis Hultet. Väg dit, cykla roligt stigar där. Så enkelt är det.
Därför tar jag sällan längre turer på landsvägarna. En längre grusrunda kan vara trevligt, för att jag gillar och röra på mig. Dessutom är de relativt bilfria och det gillar jag.
Om en vecka drar långloppscirkusen igång. En sak är säkert; ger det inte mer än det tar, så kommer det inte bli så många lopp i sommar. Om det däremot ger mer än det tar, då har jag många lopp att se fram emot framöver. För är det inte kul, ja, då kan det kvitta…