Jag gjorde tabben, förra veckan när jag bakade, att försöka modifiera min rågsurdeg. Jag blandade i dinkel och trodde att den skulle må bra av det. Det gjorde den inte. Jag fick inte igång degen och den ruttnade för mig. Rutten deg luktar inte surt, det luktar hur äckligt som helst.
Idag fick jag lite tid för mig själv då Micke körde iväg barnen till träningar. Då hittade jag en film på Netflix om hållbart lantbruk i USA. Jag har en förkärlek för dokumentärer av det slaget, har ingen aning om varför egentligen. Den hette i alla fall Susatinable. De framhöll, som så många andra, att konventionellt odlad mat blir allt mer näringsfattig. Det tål att upprepas, eftersom jag glömmer det alltsomoftast.
I en del av filmen handlade det om surdegsbakat bröd och då blev jag sugen på att göra ett nytt försök med surdegen. Busenkelt recept från Helena, som verkligen funkade och blev så himla bra.
