Efter en lördag som innebar mest innesittande för barnen, bestämde vi lite hastigt på söndag morgon att vi skulle gå Angsjöleden. Leden går runt Angsjön öster om Karlskoga och är i runda slängar åtta kilometer lång. Trots vild protest från barnen packade vi och åkte iväg. Att vistas i naturen är inget de uppskattar mest av allt.
Regnet hängde nästan i luften, men det var inte speciellt kallt. Ingen av oss frös och det är ju huvudsaken. Vi hade tätt på fötterna, men det hade faktiskt gått att gå i träningsskor. Där det var lite blött är det spångar att gå på.
Jag har aldrig gått runt Angsjön förut, men Micke har det när han gick i skolan. Däremot har vi vid flera tillfällen varit vid Lysingen och fiskat och grillat. Det går bilväg runt hela Angsjön och korta bitar går leden på den.
Naturen är väldigt omväxlande. En blandning av urskog, lövskog, myr och kalhygge.
På ett par ställen är det relativt kraftig stigning och terrängen är mer oframkomlig. Oftast ser jag stigen ur ett cykelperspektiv. Angsjöleden är med på Trailforks och den är där markerad i svart. Stora delar är den helt ok ur ett cykelperspektiv och det skulle definitivt gå att cykla runt sjön. Korta bitar får man gå.
När vi gått ca två kilometer var vi framme vid sjön Lysingen. En husvagn stod uppställd på parkeringen och camparna hade nog haft en mysig natt i skogen. Att fricampa har sin charm det också.
Vi gjorde upp eld och grillade korv. Barnen passade på att tälja lite när vi ändå vilade. Stoppet tog en timma ungefär och vi var mätta när vi gick vidare.
När fyra kilometer återstod kom lite godis fram. Det är alltid bra att ha med lite extra energi på vandringsturer. Detta oberoende av hur långa de är. En liten uppmuntran för det slit man gör. Det vi hade för lite av var vatten. En påminnelse till nästa gång får bli att ta med mer vatten.
Vi hade trott att leden skulle gå närmre sjön, men det var bara vid ett par tillfällen vi gick så nära att vi såg den. Nog för att det är fint med skog, men leden i helhet har mer att önska gällande vyerna. De gången vi kom upp på höjderna, såg vi ändå inte särskilt långt.
Sista stoppet blev ett snabbt stopp vid Tolbäckens utlopp. Här finns det andra av ledens två rastställen. Ett fint vindskydd med eldstad. Det var inte någon som var särskilt hungrig, så vi gick vidare efter bara några minuter.
Såg en hel del cykelspår längs leden.
Turen i helhet tog fyra timmar. Det var trötta och mer eller mindre nöjda familjemedlemmar som åkte hem efteråt. Egentligen ska man nog ta fler stopp efter vägen. Det blev segt för kroppen mot slutet, speciellt för otränade barnben. Leden bjuder ändå på en bra rundslinga. Lagom lätta att gå för de flesta och relativt torrt underlag.