Det är något med hösten, vintern och mörkret som gör att man går i dvala så snart det infaller. Igår fick jag för mig att jag skulle cykla på kvällen. Jag var helt enkelt sugen på det och hade det varit sommar och ljust hade det inte varit några konstigheter. Av någon anledning hamnar man i soffan efter middagen. Då är det ”kväll”, trots att det är flera vakna timmar kvar av dygnet.
Lina har träning på torsdagar från halv sju, så jag gjorde middag tidigt. När hon åkt till Innebandyn gav jag mig ut på cykel. Skulle bara åka lite stigar hemma, så ingen lång tur. Är rätt mysigt att cykla själv i skogen med lampor. Det är tyst och lugnt. Dessutom kan man hålla det tempo man önskar.
Blev åtta kilometer stig i varierad svårighet och en kilometer grusväg. Det är bra att ha de förutsättningarna där man bor. Kommer garanterat bli fler tillfällen jag ger mig ut efter maten. En timma i skogen på stig ger riktigt bra träning. Det kändes i hela kroppen mot slutet.