Att cykla i grupp är mycket trevligare än att cykla ensam, i alla fall oftast. Det är dessutom mycket säkrare än att cykla själv. Fram tills för ett och ett halvt år sedan cyklade jag nästan alltid ensam. Nu cyklar jag oftare tillsammans med någon annan än jag cyklar själv.
När jag cyklar i grupp, annars också för den delen, är det några saker jag är noga med. Några saker jag tycker är självklara, men som andra kanske inte tänker på.
Det första är att jag cyklar med en cykel jag vet är ok. Det vill säga att den är servad och de förslitningsdelarna som finns håller måttet. Att kedjan är ok, kassetten likaså och att bromsarna fungerar. Fungerande bromsar är superviktigt.
Jag ser till att jag har ett ”akut-kit” med. Det vill säga, multiverktyg, cykelpump och slang. Får jag punktering i skogen ska det gå att fixa. Jag ser även till att jag själv kan fixa de flesta felen. Jag förlitar mig inte på att jag måste ha hjälp om kedjan knäcks eller däcket punkteras. Därför har jag dessutom alltid ett kedjelås med i sadelväskan. Då kan jag laga kedjan om den skulle gå av.
Jag ser alltid till att inte åka med för sliten kedja. En kedja som blir sliten skadar kassetten. Ser man till att byta kedja i tid, så spar man i alla fall ett kassettbyte. Hur länge en kedja håller är individuellt. Den jag har just nu har rullat dryga femtio mil och än behöver jag inte byta. Underhåll är nyckeln, ser man till att rengöra kedjan och kassetten efter cykelturen håller den längre.
Nu när det är mörkt ute är det även viktigt att se till att ha laddade batterier. Helst ett extra att ta till om batteriet skulle ta slut, så man i alla fall kommer hem. Jag har en extra lampa med. Den har dåligt ljus, men tillräckligt för att jag ska ta mig hem.
Det är lite hur jag ser på det där med att cykla i grupp. Det handlar i slutändan om att visa hänsyn till övriga i gruppen.