Förra söndagen var det vandring vid Gällberget. Idag packade vi istället cyklarna och tog oss an stigarna vid Gällbergets naturreservat på dem. Det såg ut att vara så fina stigar när vi gick där förra veckan att jag har längtat efter att cykla där. Självfallet kollade vi upp vad som gällde i reservatet innan vi drog iväg. Det är inte säkert att man får cykla, men det framgår av informationen om det föreligger förbud. I det här fallet var det fritt fram.
Vi åkte hemifrån vid tiotiden. Tog bilen till samma parkering som förra veckan. Cyklade samma stig runt i reservatet, men tog en avstickare mot Lövfalla. Jag såg stigen förra veckan och funderade på om även den var cykelvänlig. Den började jättefint med cykling på berghällar. Ett par dropp hittade vi, men vågade oss inte på att köra utför dem. För den som är lite mer van vid att droppa skulle det inte vara några problem alls.
När berget tog slut väntade relativt fin stig. Några tekniska svårigheter fanns det, men det var kort sträcka. Vi valde att vända innan vi åkte in i naturreservat Lövfalla, men stigen såg farbar ut även där. Det sparar vi till en annan gång. Återvände mot Gällberget och vilade en stund när vi kommit upp på platån. Sen tog vi samma slinga mot sjön som vi gick förra veckan. De hade dock tagit bort skylten som visade att stigen gick mot sjön, men följer man blå markeringar kommer man rätt.
Stigen vid sjön trodde jag skulle bli rätt svår. Det var dock inga större problem att komma fram. Vi vilade en kort stund vid sjön innan vi åter vände upp mot höjden. Fin, men rätt ansträngande cykling väntade. Sista biten slingrade stigen nedför innan vi var ute på grusvägen och återvände mot bilen. Tig bara en sista avstickare mot Örgiven, en gamal grusväg som inte längre är öppen för trafik.
Det var inte sista gången vi cyklade i Fasaskogen. Det finns fler reservat i området och det kan hända fler är lika cyklevönliga som Gällberget.
Det ser så himla härligt ut, älskar sådana där stigar på berghällar.