Nu börjar det ta slut på nya rundor här runt Linnebäck. Jag älskar att upptäcka nytt, men får nog finna mig i att det är slut på nya rundor nu. Det finns stickvägar jag inte kört på, men inga som man kommer runt på. Hittade en jättefin tur igår, men jag fick gå genom skog och kalhygge en bra bit. Hade det funnits en stig där hade det väl varit ok, men det var blött och mycket sly. 

Började turen med att köra mot Mörkviken och svängde av mot Bodalen. Precis innan man kommer fram till E18 finns en stig upp till höger. Den leder till vägen nedan. Stigen kommer ut där cykeln ligger och syns knappt. 

Nu går vägen nästan parallellt med E18. En jätte fin grusväg perfekt att cykla på. Bakom rastplatsen vid Ristjärn blev jag dock lite skraj. Där låg något utbränt mitt på vägen. Det låg dynor, kläder och skor och annat skrot spritt i naturen runtomkring. Man blir nästan rädd för vad man mer kan få se. 


Efter Ristjärn, precis innan jag gick genom skogen, åkte jag på gammal huvudväg. I fortsättningen går det ju att cykla sträckan fram och tillbaka. Vet dock inte om jag är så sugen på att cykla förbi där de eldat igen. Kan dessutom ligga skräp på marken i askan som har sönder däcken. 

Hemåt åkte jag via Jakobskärrsvägen och Rune rulleväg. Blev en hyfsat lång och fin tur. Skönt att komma iväg på cykeln igen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *