För elva år sedan köpte vi vårt hus. Ett rött hus med vita knutar på landet. Vi köpte inte bara ett hus. För mig var trädgården en mycket viktig del i köpet. Inte en enda gång de senaste elva åren har jag ångrat vårt köp av hus, med tomt. Jag trivs som fisken.
Sen har det varit perioder då man tänker lite annorlunda, vill någonting annat. Inte hinner med. Som nu när barnen vuxit upp. Det har helt enkelt inte funnits varken ork eller tid att ligga i trädgården på knä i timmar. Egna intressen har fått stå tillbaka för deras skull. En helt naturlig process i livet. Det är ju så det ska vara. Nu känner jag att orken börjar komma åter. Viljan börjar bli så stark. Så nu ska jag ta tag i mina odlingar igen, i min trädgård. I sommar hoppas jag att det ska spira lite här och där. Vill att äppelträden ska överösas med äpplen, jordgubbslandet nästintill duka under av mängden gubbar och potatisarna trängas i potatisfårorna.
Nu fylls jag av inspiration, från flera håll. Vill att det ska bli januari snabbt så jag kan börja förgro lite frön. Vill se de första gröna bladen trycka sig upp genom jorden och be om ljus. Vill, vill, vill.
Får ge mig till tåls med mina jordgubbsplantor. Kanske får så några sallatsfrön inne i en kruka. Bara för att stilla hungern lite. Nåja, våren kommer väl tids nog…
//Helena
Äppelträd i full blom i maj 2014 |
Dagens skörd av jordgubbar 12:e juli 2014 |