Den här helgen har spenderats på några av traktens finaste stigar. Kollade lite på min heatmap på Strava och såg att jag inte cyklat så mycket väster om oss.
Fick med mig Micke på en lite längre tur i lördags. Tog asfaltsvägen till Viviken och vek upp på en grusväg i skogen. Klättrade uppför ett nästintill ändlöst berg. Här hade jag bara kört en gång tidigare. Den gången utför. Framme vid Jakobskärrsvägen tog vi av västerut. Körde en runda på först grusväg, för att vänta tillbaka och ta en stig vi bara kört ett par gånger tidigare.
Visste inte riktigt vad som skulle vänta oss. Var stigarna blöta av allt regn som kommit senaste tiden, eller gick stigen i torrare mark. Att jämföra med i somras då det var extremt torrt var ju lite svårt.
Det visade sig att det visserligen var fuktigt i skogen, men inte mycket vatten att ta oss igenom. Vi fick riktigt fin cykling innan vi var tillbaka vid Jakobskärrsvägen. Klättrade åter uppför berget och vek av på Rune Rullarevägen. Mötte Hasse i skogen. Han är ute och går sin slinga en gång om dagen. Pratade en stund med honom innan vi fortsatte på Runes väg. Innan den vände nedför berget vek vi av på en av områdets finaste stigar, Hasses stig.
Efter Hasses skarvade vi på med en till stig i helt fantastisk terräng. Korsade en fin stig halvvägs in och funderade på vart den tog vägen. Susade nedför berget till Klarakällavägen och tog asfaltsvägen tillbaka hem.
Idag bestämde vi oss för att kolla vart stigen vi korsade tog vägen. Jag kikade på Strava Heatmap och ritade upp en rutt i Strava och laddade över GPX-filen i min telefon. Körde samma asfaltsväg idag igen, men svängde in vid Mörkviken för att slippa lite av vägen och få köra lite grusväg istället. Korsade asfaltsvägen efter en stund och klättrade uppför berget på södra sidan om vägen. En skogsväg som slingrade sig uppför i fin lutning. Blir perfekt för intervaller när jag fått några fler timmar i kroppen efter sjukdomen.
Såg stigen som vände in i skogen och den lovade gott. Bred och fin, men lite blöt på sina håll. När vi kom in i storskogen blev stigen smalare och helt torr. Den slingrade uppför berget i runt en kilometer. Så himla fin, så himla nära hem. Fanns nog inte ett ställe som var svårt eller trixigt på hela biten fram till toppen där kalhygget tog vid. Nedför hygget var det bredare traktorspår och efter en liten stund var på framme vid Klarakälla vägen. Svängde söderut och korsade E18 innan vi klättrade uppför Bodalsbacken. I toppen av backen tog vi en banan och cyklade vidare mot Linnebäck.
Fick till ett par fina rundor den här helgen. Runt tre mil igår och lite mer än två mil idag. Kroppen har dessutom känts som vanligt. Förutom lite sämre kondition, men den blir snart bättre. Har inga känningar efter Cividen, vilket ju är superskön.
Nu blir det vilodag imorgon. Ska jobba på kontoret och har lite möten inplanerade. På tisdag tänkte jag mig ut och träna igen. Då ska jag köra helgens stigar som en 8:a. Kommer nog bli kanon. Då får jag de bästa stigarna utför och klättring på grusväg samt traktorspår.