Med en grundinställning som lyder ”Det löser sig alltid på något vis”, tar man sig lätt vatten över huvudet. Ibland far tanken ”Hur tänkte jag nu” genom huvudet, men det viktiga är ju att försöka och ha roligt på vägen.
Jag anmälde mig till 2020 års upplaga av Nora MTB-wekeend. Ett läger i MTB, i Nora (Pershyttan), för bara tjejer. Var med det här året och kom hem med några erfarenheter rikare. Nu hade de ändrat lite i gruppindelningen. Från nybörjare till medel. Erfaren var borttagen till förmån för Enduro. Hur kul som helst, jag älskar att susa utför både branta och mindre branta backar. (Nu talar vi stig, inte väg, snabbt utför på väg är inte det minsta kul, det är livsfarligt!) Säker på mitt val väntade jag in att anmälan skulle öppna.
Den öppnade och Enduro fanns i två former: ”För nyfikna” och ”För modiga”. Panik! Vad ska jag välja? Velade fram och tillbaka. Hjälp! Till slut satte jag krysset i ”För modiga”. Skickade in och så sticker jag huvudet i sanden till i maj 😉
Nej, då. För grundinställningen var ju att det löser sig. Jag är ju nyfiken, men jag är ju modig också, tycker jag. Jag kanske dock inte är lika modig som övriga i gruppen?! Nåja, lite utmaning ska man väl ha. Då har jag ju något att jobba på fram till maj. Tur att jag bor vid en skog med riktigt mycket tekniska backar.
Så nu ser jag fram mot en spännande helg i maj, med vänner, bekanta och helt okända människor. Ska bli sjukt skoj!
(Foto Mia Nilsson)
Kul! Det är när man är modig som man utvecklas tror jag (även fast jag inte vågar vara modig så ofta)
Kram!