Ingen utmaning är för stor…
Niklas från Filipstad, som kom på att han skulle springa Ultran dagen innan. Det gav honom en Vasaloppstrippel 2017. Det går rysningar genom kroppen när jag läser om det. Vilken bedrift, vilken utmaning, men det är genomförbart.
Jag har tänkt igenom det så många gånger. Tankarna har kommit och gått, men någonstans inom mig vet jag att jag vill testa. Planen växer fram och så som en blixt nålas den fast i medvetandet. Att den ska genomföras och framförallt när den ska genomföras.
Mitt första försök ligger flera år fram i tiden. 2024 firar Vasaloppstrippeln 10 år. Vad passar bättre än att testa genomföra den just det året? Då har jag sex år på mig att träna upp de två delar jag inte behärskar lika bra. Barnen har hunnit bli stora, så de inte behöver flänga fram och tillbaka mellan Sälen och Mora.
Vasaloppstrippeln består av att åka skidor, cykla och springa Vasaloppet under ett och samma år. Cyklingen är redan check, den behärskar jag och kommer troligtvis genomföra den varje år framöver. Tycker det är så himla kul helt enkelt. Jag har alltid sagt att jag ska åka Vasaloppet på skidor. En dröm jag haft sedan jag var liten. Har ju dessutom tävlat flera år i längdåkning. Gamla meriter, men ändå, takterna sitter i, men behöver helt klart en rejäl uppfräschning.
Det jag bävar mest för är helt klart löpningen. 90 km löpning är grymt långt. Mer än dubbla maratondistansen. Hur ska jag klara det? Jag som deltagit i 14 km lopp som längst och då gick jag säkert halva sträckan. Är 6 år tillräckligt lång tid att träna på?
Börjar så sakta smida planer på hur jag ska lägga upp träningen framöver. Behöver helt klart få in mer löpning i träningen. Att bara springa 30 minuter i veckan kommer jag inte komma långt med. Jag behöver sakta men säkert öka på tiden jag springer. Sen gör det ju inget om jag får upp tempot lite. Just nu har jag riktigt dåligt tempo på tre kilometer. Mer än minuten långsammare än innan jag började köra mountainbike.
En annan sak som är svår är ju skidåkningen. Inte själva åkningen i sig, utan att få till tillfällena att åka. Åkbara dagar här i trakten är inte speciellt många på ett år. Speciellt inte om man ska räkna åkbara dagar med åkbara skidspår. Får bli att uppgradera utrustningen med rullskidor om några år. Sen är jag riktigt sugen på nya skidor med någon av de nya vallningsfria teknikerna. Verkar grymt bra. Så bra att till och med eliten använder det.
Det känns rätt härligt att ha ett lite större mål framöver. Ett mål som innefattar fler grenar än bara cyklingen. Ett mål som innefattar alla de grenar jag behärskar och tycker är roliga.
