I vanlig ordning firade vi julafton hemma, för oss själva. Det är lugnast så och barnen kan greja med sina julklappar i lugn och ro. Jag är inget stort fan av att stressa fran julstämning och traditioner. Den enda tid vi håller är när Kalle börjar. Resten av dagen ser annorlunda ut från år till år.
Jag kan bli lite trött på uttryck som att det är skönast på juldagen, då finns det inga måsten och man kan ta det lugnt och njuta av ledigheten. Har man inte missat hela grejen med julen då? Måste julen vara så himla stressig? I år bantade vi dessutom ner antalet julklappar. Eftersom barnen får det de behöver under året, finns det inte mycket att önska sig till jul. Fyra paket var fick det bli och de blev hur nöjda som helst.
Lina har dessutom klurat på det där med att det finns så många som inte har så mycket. Hon önskar skänka en del av sin månadspeng till barn som inte har det grundläggande för ett värdigt liv. Jag ägnade julmorgonen åt att kolla listan på 90-konton son Svensk insamlingskontroll har. Riktigt intressant att jämföra nyckeltalen de har. Hur mycket av insatt kapital som kommer ändamålet till del. Hittade ett par som hade runt 97%. Jag vill i så fall bidra till de som hjälper till med självhjälp. Där det finns en prestation som krävs för mottagandet. Tror på att det är det bästa i längden.
Efter frukosten tänkte jag gå ut och cykla. Fick se att det fortfarande var isigt på vägen, så det första jag fick göra var att kränga om till vinterdäck. När det var gjort tog jag en timmes cykling helt för mig själv. Micke fick med Lina på en skogspromenad under tiden. Jag tog Kyrkvägen mot Paddtjärn och vidare mot Alkvettern. Där vände jag ock åkte hem igen. Är riktigt tungt att cykla med vinterdäck. Riktigt konstig känsla också, att det inte spinner lös på isen. Greppet är förvånansvärt bra. Det är bara om man sätter ner fötterna när man stannar som man begriper hur halt det är. Jag tog det ändå rätt lugnt eftersom jag inte vill hamna i en hög på marken för att jag varit för oförsiktig.
Efter en timma var jag hemma igen och satte in lite mat i ugnen för värmning. Vi saknade ingenting på julbordet och har varit konstant mätta i flera dagar känns det som.
Efter maten bakade jag maränger. Finns inte många saker som är godare än hemgjorda maränger. Tittade på Kalle och öppnade julklappar. Lina och Emil hade varit i byns enda butik, en bygghandel, och köpt klappar till mig och Micke. Det hade de fixat när vi jobbade, så vi hade ingen aning om det. En riktigt kul överraskning.
Jag hade köpt en bok till mig själv, ”Maten bakom resultaten”. Den verkar väldigt intressant och jag är ju intresserad av hur det jag äter påverkar min prestation. Jag har ju problem med att få i mig tillräckligt med energi när jag tränar. Kan hända att jag får bra verktyg för hur jag ska göra för att få i mig mer. Fakta i alla former tycker jag dessutom är intressant, särkilt det som det finns vetenskaplig grund bakom.
Idag kommer det bli mer julfirande. Om en stund ska vi ta bilen till Mullhyttan och mina föräldrar. Jag och Micke har precis varit ute på en promenad i skogen i regnet. Blev fem kilometer vilket är riktigt bra. Är så himla glad att vi bor så nära skogen.