Hade nog tänkt mig att jag skulle ta det lugnt i några dagar till. Att cykla är ju så kul, så jag kunde inte hålla mig mycket längre. Inte tänkte jag så mycket på mitt onda knä heller. Är rätt trött på att vänta ut värkande och ömmande kroppsdelar. Det får vara slut med det för i år.
Frågade Lina igår om vi skulle cykla. Hon hängde på direkt. Ville köra sin runda i skogen som hon, Micke och Emil körde för ett par dagar sedan. Det är en nedförsbacke som hon inte vågade nedför och hon ville träna. Var bara att dra på cykelkläder och dra iväg. Hon har utvecklats en hel del. Speciellt från förra året när hon i princip slängde cykeln för minsta lilla hinder och vägrade fortsätta. Det är riktigt roligt, för cykling är något vi kan göra tillsammans, hela familjen.
Hon trampade på fint på stigen. Vågade nästan mer än mig. Stannade och vilade lite då och då. Backen nedför fick jag köra före, men jag såg över axeln att hon tog sig ner hela vägen utan att stanna. Hon var mer än nöjd när vi var nere. Var bara att ta ett varv till. Vet inte riktigt hur långt varvet är, men tippar på ca 1-1,5 km. Nästa varv gick än bättre och hon kunde avsluta med flaggan i topp.
Efter kvällsmat tog jag med Micke ut på cykling. Ville köra en liten runda för att få igång kroppen igen. Tog stigen genom skogen och kom ut på vägen till Paddtjärn. För första gången vågade jag cykla nedför en brant backe med sten och grus, som jag alltid gått sista biten på förut. Jag utvecklas lite jag med. Körde mot Lämås och in Kampdalsvägen. Den segar sig uppför berget och är en rätt bra backe att träna i. Var lite svårt att köra på snabbt utför. Regnet som kom för dryga veckan sedan har gjort djupa spår i vägbanan.
Tog höger mot Åsbergsviken och vek in på stigen som går tillbaka till fina grusvägar mot Åsbergsviketorp. En fin och lagom snabb tur på under timman.
Bjuder på en bild från Cykelvasan också. Snyggt att jag har tungan ute när jag åker förbi fotografen.
