Äntligen, SOMMARTID, en milstolpe på våren kan man säga. Vårdagjämningen var ju för knappt en vecka sedan, så nu går vi in i ett kvartal som tar oss till ljusare tider, midsommar. Hoppas givetvis på massor av bra väder nu en tid framåt, men Sverige behöver egentligen massor av regn. Vårt vatten börjar sina. Vem trodde att det skulle ske? Vi bor ju inte i Afrikas öken direkt. Världen och vädret är inte vad det borde om man säger så.
Igår hann jag i alla fall allt jag planerat. Ägnade förmiddagen åt att kratta ris och pinnar i trädgården. Har blåst ner massor från våra björkar. Våfflor bjöd vi Mickes föräldrar på till lunch och sen blev det cykling för mig.
Utifrån vindförhållandena så valde jag att cykla mot norr. Då skulle jag få motvind första halvan. Ett bra val när man är otränad. Cyklade bara asfalt och målet var Dalbäcken. Efter en timma var jag framme och hade cyklat drygt två mil. Bara att vända om och cykla två mil hem. Gick faktiskt riktigt bra. Har ju ingen superkraft i benen och lungorna, men det hade kunnat vara mycket värre. De sista uppförsbackarna var jobbiga då krafterna sinade rejält.
Skönt ändå att min strulande höft var helt ok. Lite dåligt med ork när jag stod upp och trampade bara. Det kommer bli bättre.
