Idag släppte jag av Lina vid busstationen innan jobbet. Undrar när man kommer förstå att barnen blir stora. Helt själv ska hon vara i Säfsen över dagen. Nog för att hon åker med en klasskompis och flera ledare från Friluftsfrämjandet, men ändå.
Är ju alltid lättare att lämna ifrån sig de små när man känner de vuxna. Hon kommer nog få en toppen dag i alla fall. Hon gladde sig verkligen åt att komma till Säfsen. Det är hon som sörjt mest över att vi inte har husvagnen kvar där. Jag förstår henne på sätt och vis. Förra åter kändes det inte som att vi åkte bort när vi åkte dit. Husvagen, Säfsen och Fredriksberg kändes lika mycket som hemma. Man kände igen och blev igen känd av personalen i liftarna som hälsade glatt när säsongen drog igång, personalen på affären kändes också igen.
Vi har haft bra vintrar i Säfsen. Ett minne att bära med sig och glädjas åt.
// Helena