Jag har aldrig haft ambitionen att tävla i cykel. Fick frågan i somras om jag skulle hänga på och köra Cykelvasan. Hade inte alls lust med det. Det lockade liksom inte just då. MTB är så himla kul, men jag har aldrig funderat på att köra en sån tävling.
Annika berättade i lördags att hon anmält sig och ska köra. Funderade inte så mycket på det. Hade fullt upp i helgen ändå.
Sen lät jag impulsen styra. Den sa åt mig att jo, jag ska köra ändå. Om familjen går med på det. Det går inte att genomföra ett sånt lopp utan att de får tycka till. Måste ju fixa med logistik och så. Fick tummen upp på det. Så då är det bara att köra. Vill ju egentligen åka Vasaloppet på skidor, men det saknas förutsättningar just nu för att genomföra det. Dels måste man vara så sjukt snabb på att anmäla sig. Sen måste man ha ganska många mil skidåkning i kroppen innan om det ska bli kul. För att få det måste det finnas ordentligt med snö. Alternativet är att skaffa rullskidor, men det kostar ju lite det med.
Förutsättningar: Två cyklar med okänd ålder. En av dem (min) är en fulldämpad MTB av märket Peak som rullat i alla fall tre Tjejvättern. En är en Merida (Mickes) den har tre växlar till och är en hardtail MTB. Får se vilken jag väljer att åka på. Båda har sina för och nackdelar.
Ja, det var väl det hela. Vad behöver man mer liksom? Lite träning kanske kan vara bra, men det lär jag ju hinna. Är ju några månader till augusti 2016 om man säger så.
Kul att ha ett träningsmål.
Fortsättning följer…